Nyprospekteringarna och bokslutstiden pågår för fullt nu i början av januari. Sveriges företagare och företag mår bra och har en stark tilltro till konjunkturläget även om det finns politiska orosmoln på himmelen. Ett fortsatt fint företagsklimat med andra ord.
Den inhemska efterfrågan i Sverige kan komma att mattas av något anser dock en del ekonomer och hänvisar främst till ökat privat försiktighetssparande, dvs minskad privatkonsumtion, och en avmattning i byggsektorn. Den goda internationella ekonomin ses dock fortfarande som ett draglok i svensk ekonomi. Så kan man summera de olika undersökningar och rapporter som affärsbanker och olika intresseorganisationer nyligen har publicerat.
Svenskt Näringslivs stora företagsklimatundersökning är fortfarande ute hos 70.000 företag och presenteras först den 15 maj så vi får avvakta och se vad som kommer fram från denna.
Samtidigt som vi har en positiv konjunktur och fortsatt hög tilltro till ett positivt företagsklimat är det ändå intressant att notera Företagarnas stora undersökning för ett år sedan. Den visar att svenska företag trots de goda förutsättningarna har förvånansvärt låga nettomarginaler på sista raden i resultaträkningen. Rörelsemarginalen ligger enligt Företagarna i genomsnitt på 10% och nettomarginalen på 5%. Frågan behöver ställas hur företagens finansiella styrning ser ut med tanke på det goda konjunkturläget?
Personligen tror jag att det finns en risk att ägare och ledning ofta har lagt all fokus på intäktstillväxten och på resurserna för att möta denna. Man har därmed inte ansett det prioriterat eller viktigt att också arbeta med de interna processerna och med den finansiella styrningen för att också skala upp marginalerna under de goda tiderna. Det kan även finnas en under tro på att ”tillväxt kostar”, vilket inte alltid är sant. Det är absolut något som det går att arbeta med. Kanske något att fundera på framöver? Fundera gärna på detta: Om det egna bolaget omsätter 100 MSEK kan det kanske kännas svårt att också lägga fokus på den interna strukturen och processerna. I synnerhet jämfört med tiden som läggs på försäljning och leveransprojekt. Men med 5 MSEK på sista raden så kan 2 till 2,5 MSEK extra plötsligt vara intressanta förtjänster för satsningar framåt.
Nedan ger jag kort min syn kring sex olika företagssektorer som jag själv är engagerad i. Kommentera och motivera gärna om ni håller med eller inte håller med.
FinTech
FinTech är fortfarande hett på investerarmarknaden när det gäller exempelvis kapitalanskaffning. Samtidigt är det min personliga åsikt att bolagen som fokuserar på konsumentnytta och de som bygger tjänster för andra mindre företag kan komma att få det kämpigt framöver. Utmaningen att skala upp dessa affärer gör sig påmind samtidigt som konkurrensen ökar. Samtidigt har några vinnare redan inlett samarbeten med större aktörer vilket ökar möjligheterna att också skapa aktieägarvärde. De stora vinnarna inom FinTech finns sannolikt hos företag med fokus på skalbara infrastrukturella erbjudanden och lösningar riktade mot volymtunga finansiella institutioner, banker och transaktionstunga företag.
Produkt och verkstad
Många verkstadsbolag har en fortsatt stark orderingång och ser fortfarande med tillförsikt på framtiden, enligt olika rapporter från Svensk Verkstadsindustri och bankerna. Utifrån den population av ägare och företagare inom verkstadsindustrin som jag själv har kontakt med så delar jag den uppfattningen. För framtiden tycker jag dock att det finns en skiljelinje mellan verkstadsbolag med egna produkter och verkstadsbolag som är underleverantörer och legotillverkare. De två senare är mer utsatta för konjunktursvängningar och har inte samma kontroll över verksamheten som företag med egna produkter.
Produkt och process
Internet of Things och Industri 4.0 har nu varit aktuellt under några år. Min uppfattning är att vi fortfarande är i ett tidigt skede och att det finns en relativt stor grad av så kallad hype. Under 2017 har jag träffat flera intressanta utvecklingsbolag inom området samtidigt som jag ser utmaningar kring framförallt verkstadsindustrins anammande av flera av dessa tjänster. Parallellen med FinTech är slående där lösningarna är eleganta medan volym och affärsnytta i form av betalningsvilja och prioriteringsvilja ännu är svår att motivera. Min uppfattning är att vi fortfarande är i en tidig sökande fas. Låt oss se om 2018-2019 blir åren när IoT börjar att slå igenom på allvar? Om högkonjunkturen framgent skulle dämpas något finns det en del som talar för att åtminstone verkstadsindustrin i högre grad än i nuvarande säljfokuserade cykel börjar se sig om efter effektiviserings- och produktivitetshöjande satsningar. För vissa av IoT-entreprenörerna kan det därför se lite ljusare ut framöver om man får en konjunkturdämpning som stöd. När konjunkturen till slut viker kan det dock bli tufft också inom de här områdena eftersom alla bromsar då riskerar att slå in.
Mjukvara, IT
Stockholms överlägset viktigaste företagssektor är IT-industrin. Från att tidigare har arbetat för Stockholms stora globala företag som Ericsson, Astra Zeneca och bankerna har sektorn idag en hälsosam riskspridning med ökad aktivitet också jämtemot små- och mellanstora företag. Det råder absolut en högkonjunktur inom sektorn och det är svårt att hitta tecken på avmattning.
Utmaningarna är inte främst konjunkturella utan snarare svårigheterna att hitta mer personal, främst tekniker som till exempel programmerare och testare. Inte bara de stora aktörerna utan också många mindre och mellanstora företag hämmas idag i sin tillväxt på grund av rekryteringsutmaningarna.
Tech- och tjänstefokuserade start-up’s
I startup Sverige, åtminstone om Stockholm får representera detta, är det min absoluta känsla att en del av hypen har lagt sig. Missförstå mig inte. Aktiviteten har absolut inte minskat, snarare tvärtom. Dock är det min känsla att entreprenörerna som kollektiv har mognat. Till detta kan läggas en fortsatt ökande skara frilansarbetare som har fortsatt högkonjunktur och som kanske också har blivit en alternativ karriär för många tidigare så kallade livsstilsentreprenörer (med kanske lite tunna affärsmodeller i sina tidigare trevande satsningar).
Affärsidéerna inom tech- och tjänsteorienterade start-up’s och tidiga scale-up’s känns sundare och mer skalbara idag än för några år sedan, utan att innovationskraften för den delen har minskat. Till delar tror jag att detta också kan tillskrivas att ganska många entreprenörer har gjort framgångsrika exits och i sina nya företag har med sig relevanta lärdomar. En sådan lärdom är sannolikt att mängden early-stage funding från venture capital fonder inte alltid är den reella måttstocken på framgång för entreprenörer som företagare. Vikten av betalbar och skalbar kundnytta är något som många idag känns vid.
Investerare
Under 2017 har vi sett flera nysatsningar på familjeägda investmentbolag som har börjat att leta efter lite mognare s.k. scale-up’s och mellanstora bolag. Intentionerna är att finna samarbeten och företag att investera i. Initiativen kommer både från familjer med flera generationer av företagare, men också från nya förmögenheter. Stockholm, Göteborg och Småland kan nämnas som områden där jag själv har sett sådana nysatsningar under 2017. Många företagare och ägarfamiljer har som en konsekvens av en lång högkonjunktur idag urstarka finansiella positioner. Med ett lågt ränteläge är fastighetssektorn fortsatt intressant för dessa ägare men intresset har också ökat allt mer för verksamhetsdrivna satsningar.
De professionella investerarna inom venture capital och private equity ser ut att må fortsatt bra men jag tycker att det finns tecken på avmattning. Åtminstone ur ett svenskt perspektiv. Dels därför att konkurrensen mellan investerare i jakten på bra företagsinvesteringar är fortsatt väldigt tuff, inte minst inom private equity med fokus på lite större företag. Dels därför att flera av de redan gjorda investeringarna visserligen har varit spännande men kanske inte riktigt har gett de där operationella och finansiella lyften som man hade sett framför sig. Jag får signaler att så är fallet från framförallt en del venture capital fonder, dvs. investerare som riktar in sig på de lite mindre bolagen i tidiga skeenden. För dessa investerare blir det sannolikt allt viktigare under 2018 och 2019 att göra extra-ordinära operationella insatser för att hjälpa de mest lovande innehaven att lyfta för att därmed nå den eftertraktade avkastningen i fonderna.
Sammantaget ser utsikterna för 2018 alltså fortsatt ljusa ut! Full fart i svensk ekonomi och bland svenska företagare och företag.
Tack för att ni tog er tid att läsa den här artikeln! Förhoppningsvis gäller Paretos 80/20-regel även här. Dvs. 80% håller med och 20% håller inte med. Kommentera och/eller dela gärna artikeln.